The Imaginarium of Dr. Parnassus

Det resande teatersällskapet med Doktor Parnassus (Christopher Plummer) i spetsen hamnar i trubbel när djävulen själv (Tom Waits) kommer för att betala priset för Doktorns odödlighet. I utbyte ska djävulen få Parnassus sextonåriga dotter Valentina (Lily Cole), men när sällskapet hittar en sargad man (Heath Ledger) under en bro så verkar det som att deras tur vänder. Men mannen, som påstår sig ha minnesförlust, bär på många hemligheter och det är bara en tidsfråga innan de kommer fram.

Detta är den sista filmen som Heath spelade in och eftersom han bara hann göra klart hälften av sitt arbete så pratades det länge om att filmen skulle läggas ner. Men med hjälp utav Johnny Depp, Jude Law och Colin Farrel som portredare Heaths karaktär Tony i en "fantasivärld" så slutfördes produktionen av filmen. Jag kan inte säga att filmen tilltalade mig så värst mycket när jag såg den första gången, men andra gången var den så mycket bättre. Men på något vis kan jag nog fortfarande inte förstå att detta är Heaths sista film någonsin. Det känns nästintill omöjligt.

Eftertext från filmen

Källa

The Dark Knight

Bruce Wayne (Christian Bale) alias Batman är på god väg att utrota maffian i Gotham City, innan den psykopatiska skurken som kallar sig Jokern (Heath Ledger) dyker upp. Plötsligt blomstrar åter brottsligheten och Jokern hotar inte bara hela Gothams befolkning utan även Batman personligen. Den stora frågan blir om Bruce kan rädda Gothman utan att lämna ut sig själv till Jokern.

Det står helt klart att denna film är Heaths mästerverk, då det inte finns någon i filmen som kan mäta sig med honom. Det spelar ingen roll att han är omgiven av stjärnor som Bale, Michael Cane, Morgan Freeman, Maggie Gyllenhaal osv - hela filmen centrerar kring honom (fastän att man borde fokusera mer på Batman/Bruce). Det finns helt enkelt inga ord för hans prestation i The Dark Knight, jag tror man helt enkelt måste se filmen för att förstå hypen. Även om jag tror att Heaths död spelade en viss roll i hypen som uppstod innan filmen (han dog ca ett halvår innan filmen kom ut), så är det definitivt hans rollprestation som gjort att filmen spräckte i stort sett alla biorekord som fanns sommaren 2008. Under sin premiärhelg så tjänade filmen in 158,4 miljoner DOLLAR i Amerika, vilket betyder att den i stort sett tjänade ihop hela filmens budget på en helg. Sjukt!

Jag älskar filmen och tycker att handlingen, och definitivt Heaths prestation, är ett stort kliv upp från föregångaren Batman Begins, även om jag även tyckte om den. Det jag verkligen inte gillar är att jag har slarvat bort filmen som jag haft sedan julen 08 och det är helt enkelt inte okej att slarva bort en utav sina favoritfilmer!

Därför ska jag trösta mig med, och visa er, den underbara första scenen i filmen som direkt gör att man sugs rakt in i den rappa handlingen. Eftersom man inte kan bädda in klippen från Youtube så se först detta och klicka sen fram till 1.34 på detta klippet för att inte missa Jokerns härliga slutkläm. Scenen, precis som filmen, är episk.

Källa

I'm not there

Tillsammans med b.la. Cate Blanchett, Richard Gere och Christian Bale, portrerar Heath Ledger den kände musikern Bob Dylan under olika perioder i hans liv. Eftersom filmen inte är den lättaste att förklara så låter jag inledningsfrasen i filmen göra det;

"Inspired by the music and the many lives of Bob Dylan"

Fastän att Heath självklart är precis lika fantastisk som vanligt, så är det faktiskt Blanchett som helt klart står ut mest i filmen. Inte bara det faktum att hon är en kvinna som spelar en man är otroligt imponerande, utan även råheten i hennes skådespeleri är otroligt gripande och man kan helt enkelt inte ta ögonen ifrån henne. Jag tycker det var väldigt konstigt att hon inte vann Oscarn för Bästa kvinnliga biroll som hon var nominerad för, men det blev i alla fall en Golden Globe!

Eftersom jag inte kan förklara filmen så hoppas jag att ni blir lite klokare av trailern, men jag tycker verkligen att alla ska se den. Det spelar ingen roll om du hatar eller älskar Bob Dylans musik, du kommer ändå älska filmen.

Candy

När poeten Dan (Heath Ledger) faller för konststudenten Candy (Abbie Cornish) lockas hon in i hans mörka tillvaro som i stort sett bara kretsar kring heroin. Med hjälp utav den excentriske läraren Casper (Geoffrey Rush) så lever de till en början en ganska stabil tillvaro, men i takt med att deras behov av heroin blir allt starkare så börjar de båda förlora greppet om vad som egentligen är viktigt.

Innan jag såg Vi barn från Bahnhof Zoo (filmtips, filmtips!!) så var Candy min favoritfilm om missbrukare. Den är väldigt äkta och får en att le, plågas och att verkligen känna som jag anser är en films mening - att väcka känslor som består. Innan jag skrev detta funderade jag på varför Abbie Cornish, som absolut håller samma höga klass som Heath i filmen, inte har setts i andra filmer, också känner jag plötsligt igen henne i Limitless där hon spelar tillsammans med heta Bradley Cooper. Kanske hög tid att se den nu!

Men hur som helst, Candy är en realistisk tolkning av missbrukares tillvaro utan att vara klyschig och kommer definitivt inte lämna dig oberörd.

Källa

Lords of Dogtown

I Lords of Dogtown får vi följa ett stort kompisgäng i Venice Beach under tidigt 70tal med fokus på Stacy Peralta (John Robinson), Tony Alva (Victor Rasuk) och Jay Adams (Emile Hirsch). När brädtillverkaren Skip Engblom (Heath Ledger) får in nya sort skateboardhjul som helt kommer förändra skateboard världen bestämmer han sig för att sätta ihop ett lag, Z-Boys, som snabbt blir populära runt om i Kalifornien. Men lika snabbt skapas även splittringarna mellan barndomsvännerna.

Filmen är verklighetsbaserad och det riktigt häftiga är att Stacy Peralta själv har skrivit manuset! Och en av mina absoluta favoritregissörer Catherine Hardwicke ligger bakom filmen, så den kan helt enkelt inte vara något annat än absolut underbar. Men även om Heaths roll i filmen inte är så värst stor så är den ändå väldigt central, och det var hans porträtt av Engblom som blev extremt omtalat. Bland annat sa Joe Donnoly som personligen kände Skip följande;

"He's almost eerie in how precisely he nailed not only the mannerisms, cadence and physical presence of Skip.. but also how he raises Skip's spirits, which is the heart and soul and most what's really great in a not-altogether-great film."

Jag håller i och för sig inte med om det där sista, men resten kan jag inte säga bättre själv. Både Heath och Emile är fantastiska i sina respektive roller och hela filmen är fantastiskt. Jag måste nog se filmen reda ikväll!

Bildkälla
Citatkälla

Bröderna Grimm

Will (Matt Damon) och Jake Grimm (Heath Ledger) lever på att döda så kallade "spöken" i 1800talets Tyskland, som de tillsammans med sina medarbetare själv skapar. När de blir påkomna som skojare blir de tvingade av Cavaldi (Peter Stormare) att lösa mysteriet i staden Marbaden där flera barn försvunnit spårlöst och stadens invånare är säkra på att det ligger något onaturligt bakom allting.

Filmen kom ut samma år som Brokeback Mountain och kom då självklart i skymundan och fick överlag inte så bra recensioner. Men även om den inte blev populär så är det en film som jag verkligen tycker jättemycket om, den tar historien om bröderna Grimm och gör den precis så mörk som den egentligen ska vara istället för att göra om allt till gulliga barnsagor. Jag har tidigare nämnt att jag inte tål Matt Damon förutom i The Departed, men denna film är också ett undantag, för han och Heath som bröder klickar väldigt bra. Och behöver jag ens säga hur underbar Heaths tafatta och söta karaktär är? Är faktiskt en av mina favoritkaraktärer som Heath spelat, så missa inte filmen för tusan!

Källa

Brokeback Mountain

När Jack Twist (Jake Gyllenhaal) och Ennis del Mar (Heath Ledger) blir anställda som fåraherdar över sommaren 1963 växer sig en attraktion snabbt fram mellan de två motsatserna, men det ingen av dem hade kunnat ana är det starka känslomässiga band som de båda männen bildar. Åren går och båda männen gifter sig men kan inte hålla sig ifrån varandra särskilt länge och riskerar samtidigt båda sina liv om fel människor får reda på deras verkliga relation.

Fram tills att The Dark Knight kom ut efter Heaths död så var detta hans stora film som gjorde att han blev nominerad för sin första Oscar och själva filmen blev nominerad i åtta kategorier och vann tre utav dem. Jag blir så himla besviken när många refererar till filmen som "den där gay-cowboy filmen" då den förtjänar så mycket mer. För mig är en underbar historia om en omöjlig kärlek som sträcker sig över tjugo år och sätter karaktärerna inför så många prövningar och självklart är både Heath och Jake fenomenala i sina roller - annars hade antagligen inte båda två blivit nominerade för varsin Oscar. Men jag måste säga att Heath är snäppet vassare, kanske beroende av att hans karaktär är mer intressant i mina ögon, eller kanske för att han var en helt otrolig skådis.

Om någon är intresserad så är filmen faktiskt baserad på en bok, närmare bestämt Berättelser från vidderna av Annie Proulx, och om den är ens i närheten av filmen så kommer man älska den. Jag vet i alla fall att det är en bok jag vill läsa!

Källa

Casanova

Giacomo Casanova (Heath Ledger) lever ett utsvävande liv i Venedig fram till den dagen då han får ett val av kyrkan - stadsförvisning eller giftermål. Tillsammans med sin tjänare Lupo (Omid Djalili) väljer han ut den unga Victoria (Natalie Dormer) till sin brud, för att bara dagen efter träffa på sin drömkvinna Francesca (Sienna Miller) som han aldrig kommer få då hon hatar allting som Casanova står för.

Det är en väldigt klyschig film, som ändå är otroligt rolig och sevärd, mycket för att Heath som vanligt är strålande och otroligt snygg i filmen! Om man ska jämföra Casanova med andra filmer som Heath gjort så är detta en av de sämre, men som sagt, absolut sevärd. Roliga fakta är att filmen är regisserad av Lasse Hallström och att Francescas mamma spelas av hans fru, Lena Ohlin.

Källa

Ned Kelly

Filmen, som är baserad på verkliga händelser och troligtvis Australiens mest kända bandit, har en ganska komplicerad handling att försöka förklara, men i stora drag handlar den om Ned Kelly (Heath Ledger) som efter att tillsammans med sina vänner (bl.a. Joe spelad av Orlando Bloom) blivit märkta som fredslösa börjar råna banker. Under två år blir gänget jagade av polisen och hyllade av lokalbefolkningen som hjältar då de sätter sig emot makten som förtrycker folket.

Det är flera år sedan jag såg den australienska filmen, men av det jag kommer ihåg så tyckte jag att den var riktigt bra. Även om åsikterna om Ned Kelly var en hjälte, en bandit eller något där i mellan går isär, så tycker jag filmen för det mesta målar upp Ned som en hjälte. Och framförallt en kille som mest hade otur i livet och halkade in på ett bananskal på den kriminella banan, som jag inte tycker stämmer då jag läst på en aningen om filuren som rumsterade i slutet av 1800talet.

Men i alla fall, filmen är hur bra som helst, och med skådisar som Heath, Orlando, Geoffrey Rush och Naomi Watts (som Heath dejtade ett bra tag efter filmen btw) vem hade kunnat tänka sig något annat?

The Four Feathers

Den brittiska officern Harry (Heath Ledger) är förlovad med den vackra Ethne (Kate Hudson) och har en lysande karriär inom militären, men när hans regemente blir ivägskickade till kriget i Sudan börjar Harry tvivla på sin position och bestämmer sig för att lämna militärlivet bakom sig. Både hans far, fästmö och vänner vänder sig mot Harry och skickar honom fyra vita fjädrar som betyder att han är märkt som en fegis. När Harry några veckor senare får reda på att hans regemente blivit anfallna av rebeller så bestämmer han sig för att resa till Sudan i hemlighet för att rentvå sitt namn.

Detta krigsdrama är verkligen ett drama från början till slut och Heaths otroliga insats fick mig att gråta vid x antal tillfällen. Tyvärr är själva krigshistorien ganska lam då det egentligen bara händer en massa utan att man kommer fram till ett slut eller lösning på någon vis. Även om det på ett vis självklart är bra med ett öppet slut så känns det knappt som att den historien kommer framåt överhuvudtaget. Men kemin mellan Heath och Kate (även om jag hatar hennes karaktär) är faktiskt riktigt bra och deras historia är verkligen omtumlande och händelserik.

Källa

Monster's Ball

Funderade länge på om jag skulle nämna filmen eller inte, då jag knappt vet vad jag tycker om den, men sen tänkte jag att det var lika bra om jag ska fortsätta trenden med att skriva om alla filmer jag sett med Heath.

Monster's Ball är verkligen en riktigt hemsk film och jag vet knappt hur jag ska beskriva handlingen. Historien centrerar i alla fall kring Hank (Billy Bob Thornton) och hans son Sonny (Heath Ledger) som båda två är fångvaktare och av en slump inleder Hank ett förhållande med Leticia (Halle Berry), som är frun till en man han precis avrättat.

När jag såg filmen tyckte jag bara att den var alldeles för hemsk och jag som är så pass känslig orkade knappt titta på hela filmen eftersom jag bara grät och grät och grät (nej, överdriver inte), så om jag ska vara ärlig kommer jag knappt ihåg detaljer, förutom att Heath Ledger är sjuktbra i filmen, som i allt han gjort.

Källa

En riddares historia

William Thatcher (Heath Ledger) är en fattig väpnare under 1300talet som tillsammans med sina vänner Roland (Mark Addy) och Wat (Alan Tudyk) tar hand om arbetet kring deras mästares, Sir Ector, tornerspel. När de en dag märker att Ector dött knall och fall mitt under en tävling får de panik då deras levnadsbröd står på spel, så William låsas vara sin döda mästare och vinner i slutändan dunsten. De tre vännerna bestämmer sig för att fortsätta på samma bana och med hjälp av den galna författaren och spelmissbrukaren Geoffrey Chaucer (Paul Bettany) så får William Thatcher en ny identitet - Sir Ulrich von Liechtenstein från Gelderland.

Detta var den första film i hans karriär där Heath hade huvudrollen och han fick endast beröm av alla medskådisar och personer som medverkade i filmproduktionen. Filmen är inte lika känslosam som t.ex. Patrioten (men jag gråter alltid på ett speciellt ställe) men den är underbart rolig och har ett fint budskap som de förmedlar på ett inte allt för klyschigt sätt. Att det helt enkelt inte spelar någon roll var man kommer ifrån, man kan ändå bli någon - bara man har viljan att följa sin dröm.

En gammal gubbe? Nejdå, bara väpnaren William

Som snabbt förvandlas till hetingen Ulrich

Källa Källa1

Patrioten

Benjamin Martin (Mel Gibson) är en ensamstående pappa till sju barn under början av det amerikanska inbördeskriget och vill inget annat än att fortsätta leva i fred. Men det visar sig bli omöjligt när hans äldsta son Gabriel (Heath Ledger) bestämmer sig för att strida i kriget och mot sin vilja blir även Martin indragen i striderna som blir mer blodiga än de någonsin kunnat föreställa sig.

Det var som sagt denna film som gjorde Heath till ett känt namn i Hollywood (även om hans stora genombrott var några år längre fram) och det är inte svårt att förstå varför då hans karaktär och insats är felfri. Jag som älskar historiska filmer tycker historien är extremt intressant då den bygger såväl på verkliga händelser och verkliga personer, vilket gör att man känner så mycket mer för karaktärerna än när allt är fiktivt. Och även om jag inte orkar med Mel Gibson som person så är han en fantastiskt skådis som tillsammans med Heath och Jason Isaacs lyfter filmen till otroliga höjder. Om du är redo för ett 160 minuter långt snyft kalas så bänka dig i närmaste soffa med Patrioten.

Källa

10 orsaker att hata dig

När Cameron (Joseph Gordon-Levitt) kommer till ännu en ny skola får han genast upp ögonen för Bianca Stratford (Larisa Oleynik). Men Bianca och hennes storasyster Kat (Julia Stiles) har en extremt överbeskyddande pappa som har bestämt att Bianca inte får börja träffa killar innan Kat gör det, vilket kan ta sin lilla tid eftersom Kat är en av de minst populära människorna på Padua High. Så Cameron bestämmer sig för att betala en lika opopulär kille, Patrick Verona (Heath Ledger) för att ta ut Kat på en date, som inte heller kommer bli det lättaste.

Filmen är en typisk high school film som har det där lilla extra, som i detta fallet är Heath och en helt otrolig humor. Jag har säkert ett filmen tio gånger, men den blir aldrig tråkig i mina ögon. Så nedan får ni ett smakprov på ett av mina favoritögonblick i filmen. Enjoy!

Heath Ledger

Heathcliff Andrew Ledger föddes i Perth, Australien 1979 och växte upp där tillsammans med sin storasyster och föräldrarna Sally och Kim. Både Heath och hans syster Kate (Catherine) fick sina namn från huvudkaraktärerna i Emily Brontës novell Svindlande Höjder. När Heath var tio år gjorde han både sin debut på scen i skolproduktionen av Peter Pan, som Peter Pan, vann juniormästerskapet i schack och fick genomgång separationen av sina föräldrar. Både Sally och Kim gifte om sig vilket ledde till att Heath och Kate fick två halvsystrar, Olivia och Ashleigh.

När Heath var sexton år och redan avslutat sina studier bestämde sig han och en barndomsvän för att prova skådespelarlyckan i Sydney, vilket verkligen lyckades för Heath då han efter två år redan varit delaktig i två långfilmer och fyra TV-serier. Han första amerikanska film var komedin 10 orsaker att hata dig, men det var först när han spelade tillsammans med Mel Gibson i krigsdramat Patrioten 2000 som Hollywood fick upp sina ögon för den extremt talangfulla skådespelaren.



Heaths karriär fortsatte att gå bättre och bättre och efter storsuccén Brokeback Mountain blev 26 åringen nominerad för sin första Oscar för Bästa manliga skådespelare. Under inspelningen av denna film träffade Heath Michelle Williams och ungefär ett år senare föddes deras dotter Mathilda Rose. Hennes gudföräldrar blev Heaths nära vän Jake Gyllenhaal och Busty Philips, som spelade tillsammans med Michelle i serien Dawsons Creek. Förhållandet mellan Ledger och Williams höll fram till hösten 2007 då de bestämde sig när att gå skilda vägar.

Samma år började Heath spela in The Dark Knight där han spelar den ökända skurken Jokern. Inspelningen av filmen var både fysiskt och psykiskt utmattade för Heath och i en intervju för New York Times som publicerades i början av november 2007 sa han;

"Last week I probably slept an average of two hours a night .. I couldn't stop thinking. My body was exhausted and my mind was still going."

När Heath Ledger var klar med ungefär hälften av sitt jobb i filmen The Imaginarium of Dr. Parnassus hittades han död i sin lägenhet i SoHo, New York den 22 januari 2008. Två veckor senare visade obduktionsresultaten att dödsorsaken var en ofrivillig överdos av receptbelagda piller för b.la. sömnproblem.

Ungefär ett år senare tog Heaths föräldrar och storasyster emot Heaths Oscar för Bästa manliga biroll för sin otroliga prestation i The Dark Knight vilket gjorde honom till den andra skådespelaren genom historien som hedrats med en Oscar efter sin död.



Textkälla Textkälla2 Bildkälla Bildkälla2 Bildkälla3 Bildkälla4 Bildkälla5 Bildkälla6

Skådisar i rampljuset

Eftersom Charlotte började med att starta Författarporträttet så tyckte jag att det vore passande om jag började med filmvarianten av det - Skådespelarporträttet alltså.

Så titta in imorgon för att få en insikt i en av världens mest talangfulla skådisars vardagsliv och karriär. Med denna bild blir det nog inte svårt att förstå vem jag pratar om!

Källa